Val, synapser, neuroner, skummiga hjärnceller

Min vecka började med en analys av vad jag väljer – vad väljer jag (i genomsnitt 70 val om dagen som jag lägger märke till), varför väljer jag så (?), kan jag välja annorlunda (?). Denna frågeställning ledde mig fram till hjärnforskning. Där jag försökte förstå vad som är mina val och vad som var någon annans val.

Vem äger makten att fatta mina beslut, när jag inte kunde fatta dem.

En tanke om hjärnforskning och psykologi…

”Ju mer människan forskar i hjärnan desto mindre vet hon procentuellt om dess egenskaper. När jag tog mina examina kände vi till vad 40% var till för, nu när min son tar sin examen känner vi bara till vad 20% är till för.”  (D.H. Ingvar).

Vilka val gjordes åt mig innan jag föddes och varför, och hur påverkar det mig?

Sheena Iyengar påstår att alla val är utifrån det arv vi äger. Hennes forskning påvisar en struktur där vi människor är vår miljö.

·      Du kan bli vad du vill (bara det är de du är bäst på).

·      Du kan befinna dig vart du vill (bara du kan fatta beslutet att vara där)

·      Du kan äga (i icke materiell eller materiell mening) vad du vill (bara du fattar beslutet att vara där, när du och alla de andra bestämmer det.).

Hennes frågor är inte de samma som mina, men hon ger ändå legitima svar. För många val ger en obeslutsamhet som leder till… (Vad???)

Under hennes föreläsningar så påvisar hon igen och igen hur vi människor inte ”mår bra” av för många val (från en del olika perspektiv). Uteslutningen är inte något som ligger för vårt sinne. Anledningen till att vi känner oss fria i valmöjligheten handlar om miljö, vart vi växer upp.

Vad gör detta med hjärnan?

Jag började med en bok, Social Psychology, av Aronson, Wilson och Akert (2010), vilka diskuterade dissonans, alltså motsättningar, det ena utesluter det andra. Vi gör val för att det krävs. Och när vi gjort valet så kräver det att vi (om valet är viktigt) håller oss till det vi beslutat, vi tar bort dissonansen. Om det är ett mindre viktigt val så gäller inte den här teorin på riktigt samma sätt… Men låt oss stanna vid idéen att du fattat det viktigaste beslutet i hela ditt liv, vad händer? Du utesluter allt annat, alla andra alternativ, för att skydda dig själv från dissonansen.

Där grundläggande grejer händer... 

Jag hittade även en lärare (på youtube, Paul Andersen, https://www.youtube.com/watch?v=kMKc8nfPATI&nohtml5=False#t=13.465939663 ), från USA som berättade om synapser, hjärnstam, frontallob. De olika delarna medför en viss del av beslutsfattandet, om beslutet är livsnödvändigt så kommer vissa delar av hjärnan att aktiveras, medan om det är mindre betydande beslut så kommer andra delar av hjärnan att påverkas. Detta är mina egna slutsatser av vad jag har läst så det finns kanske ingen sanning i detta… men vi människor verkar kräva en viss del av verklighet som ”ska” vara på ett visst sätt, beroende på vart vi har vårat miljöarv från, vilket onekligen leder mig in på en extrem fråga om makt. Vart befinner vi oss, och vem är vem och vad är vad, och vilken sanning lever vi i?

Detta är en NEURON, ganska spännande former...

Allt detta ledde mig fram till en idé, (ja, jag är kvar vid förra veckans idé om filmen…) jag vill göra min film, men filmen är inte det centrala längre, det handlar mer om rummet där filmen spelas upp. Rummet ska vara fyllt med hjärnceller, hjärnceller som hänger på olika nivåer med olika färger, allra helst hade jag velat göra dem med känselsensorer (ta-på-sensorer), men jag vet inte om jag har möjlighet till det. Jag ska utforska läget… De ska vara i något skummigt material, detta är något jag behöver undersöka vidare på också, kanske silikon…

Kanske var det så att ni inte hängde med i min tankegång, för mig är den så självklar.

Här är filmen i alla fall... skiss...(!)

Filmen innebar att allt skulle gå baklänges, alla val du ville göra skulle gå att göra ogjorda. Allt du hade tänkt skulle försvinna för att tiden inte fanns och därav fanns inte makten att besitta den tid du åtgjort åt det du gjort… Aja, hjärncellerna ska vara de delar som gör våra val och därför även kunna göra dem ogjorda. Fråga mig (!).  

Hur gör jag? Skum... som stelnar, som går att forma utan att klibba allt för mycket... ?